Det är ovant att inte behöva stressa från skolan till träningen, från jobbet och hem. Men snart är det dax igen, snart drar allvaret igång. En dag kvar.

Ibland får jag sån lust att göra nåt. Hoppa av, utbilda mig till bartender. Söka nån reseledarutbildning, jobba med event. Flytta till värmen. Bli kär. Leva livet. Men ni fantastiska vänner och familj håller mig kvar. Och framtiden kommer lösa sig. Förr eller senare.

Handlar det om att nöja sig?