Imorse kom jag äntligen över den där jobbiga tröskeln. Löpartröskeln. Inte sprungit, (mer än tuffa intervaller), sen typ i höstas. Tänkte mig en morgon med lite intervaller, men så bestämde jag mig för att testa. 5 km va första målet och resultatet blev 8 km. Känner mig stolt faktiskt! Jag orkade! Det handlar om att bestämma sig, se målet och föreställa sig känslan efter. Sen är det en fördel om man är envis och inte nöjer sig. ;)

 

Svettig och sådär skönt trött med eftersvettningar fick det bli en dusch på gymet och vidare till jobbet.

Nej, jag skulle inte jobbat idag, men hoppade in för Alle som ville va ledig. Och nu sitter vi här, jag & Atif.

Absolut ingen luft i hela kontorslandskapet och öppnar man fönster eller balkongdörren på vårat plan, ja då går larmet. 25 minuters kö. Joråsatte. Hej jobblördag!